"är magen glad..."

Jag tror bestämt man kan träna upp sin stress-tröskel. Jag tänker bara på hur min vardag såg ut under gymnasietiden; 07:20 gick bussen mot Uddevalla. Det var ofta sena kvällar med rep inför teateruppsättningar. På det hade vi rep inför Fame Musikalen (varje helg och gärna någon dag i veckan) Samtidigt tog jag körkort, jobbade extra, bodde på två olika ställen och var ute busa på kvällarna, gärna flera gånger i veckan.

Nu, idag, kan jag bli smått stressad bara jag har ett par saker som ska fixas efter jobbet. Så nog vänjer man sig snabbt vid ett lugnt tempo, det kan jag lova.

Jag gillar iof sig när det händer grejer, jag tror det är bra för hjärnkontoret att få planera, pussla och fixa lite.

Ni som har barn och läser detta (jag vet att ni är några styckna), ni tänker bergis: "åjo vänta du flicka lilla, rätt som det är har du en skrikig unge i ena näven, matkassar i den andra och en molande huvudvärk som aldrig tycks släppa. Du ska minsann få se!"

Men jag vägrar skämmas över att jag har det lite lugnt och gött i mitt liv just nu! Jag vet att det kommer komma tider där sovmorgon är ett minne blott och så kallad "Egen tid" är rena skämtet.

Men än så länge sover jag gott om söndagsmornarna, dricker rödvin mitt i veckan, låter disken stå och lägger alldeles för mycket pengar på skor och salongbesök, SÅ DET SÅ!